Dagens rasistiska rubrik

"Reich lånade Afrikas puls"

Avdelning "Kultur Scen" (DN, Söndag 20 Maj 2007, s. 8)

Samme Nyström sjunker ännu djupare i rasismens kvicksand med en utomordentligt kolonial rubrik som sticker i ögonen. Ord är överflödiga. Rubriken talar sitt eget exotiserande språk. Högt och tydligt.

Artikeln berättar en välbekant historia: Vit man (vem annars?) åker på kolonial studieresa till "Afrika" och lånar "Afrikas puls". Vart ska annars en vit musiker hämta inspiration ifrån än i en vibrerande discokontinent som sjuder av musikalisk puls och inneboende dansrytmer? Nyström menar väl inte att Afrika har rytmen i blodet? Jodå, Nyström menar exakt det. Han emanciperar sig ifrån den politiska korrekthetens strama tyglar och frossar ohämmat i de rasistiska flosklernas (o)heliga moder : den om rytmen i blodet.

Tvärsäkert konstaterar "Afrikakännaren" Nyström att: "I Afrika är grundpulsen (...) underförstådd och hörs inte. Den bor endast i den enskilde musikerns eller dansarens egen kropp."

Rytmen, eller pk-termen pulsen som Nyström använder, bor alltså i "afrikanens" kropp. Som en slags musikalisk parasit som är inristat i alla "svarta" människors genetiska kod. Att rytmen är en ärftlig och kronisk egenskap blir den obehagliga, för att inte säga rasbiologiska, undertonen. Det är en evig (ras)egenskap som för evigt är inristat i en uppdiktad, i bemärkelsen icke-existerande, "afrikansk folksjäl". Slutsats: Det musikaliska arvet rinner i de afrikanska venerna och artärerna. Biologiskt överförbart från generation till generation. Eller kort och gott: Rytmen ligger i blodet.

Tack för den rasbiologiska uppdateringen Nyström! Carl von Linné applåderar nog frenetiskt i sin grav.

TEXT: Bino Ghebrehawariat